LJUSET PÅ: Billiga gubbens trista baksida  

LÅNGLÄSNING: Midsommarstången är rest och tårtan bärs fram. Då är det lite för sent att tänka på jordgubbens mindre trevliga baksida – alla kemikalier som använts i odlingen och plockarnas taskiga villkor. Så varför inte smygstarta säsongen med lite fakta innan bären är inhandlade.

Text: Ann-Helene Meyer von Bremen   

När priset ligger på 25 kronor för en liter jordgubbar är det lätt att glömma bort att detta bär är egentligen är ren och skär lyx. Mycket frukt och grönt är oerhört bortskämda grödor, det vill säga att de är känsliga för olika typer av sjukdomar och insektsangrepp och ställer höga krav på näring och skötsel. En av de allra mest bortskämda är jordgubben. Tillsammans med potatis är bäret en av de allra mest besprutade svenska grödor. Jordgubbar brukar sprutas cirka åtta gånger under en säsong med flera olika kemikalier. Enligt Livsmedelsverket innehåller 60 procent av de svenska jordgubbarna rester av bekämpningsmedel. Rester av fler bekämpningsmedel och i högre halter hittar man generellt i importerade bär. När myndigheten tog prover på 60 olika jordgubbar, både svenska och importerade, innehöll 25 procent rester från fem eller fler bekämpningsmedel. 

Enligt Livsmedelsverket så är det inte farligt att äta jordgubbarna eftersom halterna av bekämpningsmedel ligger under de gränsvärden som man har satt upp. Samtidigt görs ingen bedömning av hur kombinationen av de olika kemikalierna påverkar hälsan. Oavsett om man anser att bekämpningsmedelsrester i maten är ett hälsoproblem eller inte, så påverkar gifterna marken, vattnet, djuren och växterna. Sverige har sedan 20 år tillbaka ett antal miljömål där ett handlar just om en ”giftfri miljö”. I den senaste utvärderingen av miljömålen konstaterar man att bekämpningsmedel i ytvatten har ökat under flera år. Användningen av bekämpningsmedel minskar inte i Sverige. 

Det går att odla jordgubbar utan kemikalier, men det är inte lätt, och kräver betydligt mer manuellt och maskinellt arbete, bland annat med ogräsrensning. Det är också orsaken till att ekologiska jordgubbar är dyrare än konventionella. Vissa år får den ekologiska odlaren räkna med att stora delar av skörden går åt skogen. Enligt Jordbruksverket så är bara cirka 3 procent av de skördade jordgubbarna i Sverige från ekologiska odlingar. Chansen att du träffar på några eko-gubbar är alltså inte särskilt stor.

En annan trist baksida på jordgubbarna är att själva plockningen av bären är ett hårt och dåligt betalt jobb. En plockare får 4–5 kronor litern och beräknas plocka 38 liter i timmen och får då en lön på 170 kronor i timmen. Låter det mycket med 38 liter i timmen? Ja, jag kan själv intyga att det är ofattbart mycket. Om jag är riktigt snabb när jag plockar från vår egna högst blygsamma ekologiska odling, så kommer jag i bästa fall upp i 10 liter per timme. Okej – nu är jag inget plockarproffs men ändå. Hur går det till att plocka hela 38 liter? Och hur orkar man plocka i ett sådant tempo en hel dag, gärna längre än åtta timmar, när ryggen börjar värka redan efter en timme? Det säger sig självt att den typen av arbete bara kan locka den som är fattig och som har ännu sämre arbetsförhållanden hemma i sitt eget land. De låga priserna och de små marginalerna för odlarna gör att det mesta arbetet inom frukt- och gröntbranschen bygger på utländsk, billig arbetskraft.
 
I Sverige äter vi cirka två kilo jordgubbar per person och år. Cirka 20 000 ton odlas i Sverige och cirka 7 500 ton importeras från andra länder när det inte är odlingssäsong för jordgubbar här. Så hur ska man då tänka innan man börjar mumsa i sig sina två kilo? Jo kanske att jordgubbar faktiskt är en lyx och behandla dem därefter. Antingen genom att välja ekologiska jordgubbar och betala det högre priset eller helt enkelt ha ett eget litet jordgubbsland i trädgården eller på kolonilotten. Nej, det kommer inte bli så många bär, och framför allt inte under så lång säsong, men de bär som man äter, de kommer vara goda – på riktigt.

Vill du handla schyssta, ekologiska gubbar hittar du dem bland annat här: krav.se och här hitta.krav.se.

Artikeln har uppdaterats och är tidigare publicerad midsommarafton 2021.

Mer långläsning hittar du HÄR.

Mer långläsning av Ann-Helen Meyer von Bremen:
– Småskaliga hårdostar med Ullberga gård
– Hållbart, hållbarare, hållbarast
– Mer kotalg åt folket!
– Gloria på sne
– CocoNOUTS! – sanningen bakom hajpen
– Missförstådd värsting
– Har du färskt mjöl i påsen? 
– Att välja sin ko
– Hur går det med matlagningen?
– Den nya mjölken
– Köttets lustar
– Smaken av en plats
– Myllret i marken