LJUSET PÅ: Fäboden som riskerar att försvinna
LÅNGLÄSNING: Tin Gumuns har ända sedan 2006 vallat sina fjällkor från Västbjörka till Karl-Tövåsens fäbodvall strax norr om Rättvik i Dalarna. Men nu säger kroppen ifrån. Om ingen vill ta över går en 400-årig kulturskatt i graven.
Text: Milena Bergquist Foto: karltovasensfabod.se
Ta grusvägen från väg 70 mitt emot Vikarbyn och åk uppåt i drygt åtta kilometer. När du ser en klunga av grå, timrade stugor och härbren är du framme vid Karl-Tövåsens fäbod. Över gårdsplanen springer höns, några grisar bökar i en hage, i dörren till kaffestugan sitter två kattungar, men några kossor ser vi inte till.
– De är ute i skogen och betar. Efter morgonmjölkningen klockan sex går de iväg och kommer inte hem förrän till kvällsmjölkningen klockan fem, berättar Tin Gumuns medan hon inviger en grupp besökare i konsten att driva en fäbodvall, idka mejeri enligt urgamla traditioner och berättar om kornas makalösa intelligens.
De relativt små brun- och svartprickiga fjällkorna går lösa i de vida skogarna. De vandrar aldrig längre bort än någon mil och de betar i en stjärnliknande form. Har man sett dem i norr ena dagen, vet man att de inte är där nästa dag. När de har lämnat en plats får insekterna gotta sig i dyngan, på så sätt bidrar kossorna till skogens värdefulla och finurligt smarta ekosystem.
– Kossorna har en inbyggd kompass. För säkerhets skull har vi också satt en gps i halsbanden, ifall något skulle hända och de inte kommer till kvällen. Här finns gott om både björn och varg, men tack och lov har ingen av mina kossor råkat illa ut under alla år, berättar Tin.
Hon var bara 18 år när hon kom till vallen första gången och 2006 tog hon över verksamheten. Varje år i 29 år har hon vandrat över bergen från Västbjörka till Karl-Tövåsen för att tillbringa sommaren där tillsammans med kollegor och med kossorna och de andra djuren. Här har hon drivit café och sålt ost, messmör, hög och saftig kärnmjölkskaka med tjock syrad grädde och lingonsylt, kokkaffe, rårörd rabarbersaft och smör – ett knallgult krämigt, nötsmakande sagolikt smör, ljuvligt gott på knäckemacka. Mjölken från fäbodvallens kossor är i gastronomisk världsklass och produkterna Tin och hennes kollegor gör går inte att jämföra med industrins varianter.
Köper man med sig en burk av Tins smör, ser man en stjärna rispad på ytan.
– Förr trodde man att om man inte tecknade en stjärna i det nykärnade smöret så skulle trollen komma och ställa till det. Kanske var det ett kors från början, berättar Tin.
Karl-Tövåsens fäbod har varit i obruten drift sedan 1600-talet. Då var det många gånger större än idag eftersom alla traktens kossor gick på fäbodvallen om sommaren. Att de skulle gå på odlingsbara ängar nere i byarna var otänkbart då det var ont om mark, dessutom var hela skogen full av de finaste och godaste örter. En tradition som kanske vid första anblicken verkar ålderstigen, men egentligen är extremt modern idag med tanke på hållbarhet, etisk djurhållning och ekologi.
– Det jag har älskat mest av allt med det här arbetet är samklangen med djuren och naturen. Att få en så stark relation till korna som jag har. De kommer när jag ropar, de får vara fria och de ser mig som en jämlike. Det är fantastiskt, säger Tin.
Karl-Tövåsen är ett populärt besöksmål, men tar ingen över blir detta sista sommaren som Tins kor vandrar hem över berget.
– Det har varit otroligt roligt att få göra det här, men det är ett hårt arbete, 14 timmar om dagen, och nu säger kroppen ifrån. Ännu har jag inte funnit någon som kan ta över. Det bästa vore ju om det kom några som kunde dela upp arbetet med tillverkningen, caféet och att ta hand om djuren, säger Tin.
Förr var det unga flickor som vallade korna i skogen. Och det var kvinnorna som tog hand om fäbodarna över hela norra Sverige. På Karl-Tövåsen finns en kunskap att ta vara på, en kunskap om hur man kan leva med naturen och inte emot. Här finns ett hantverkskunnande vi kommer att förlora om den går i graven.
Vi på White Guide vill ge en eloge till Tin Gumuns som rustat fäbodvallens hus, utvecklat verksamheten och hållit denna tråd av gastronomisk kvinnokunskap vid liv i så många år. Och hoppas att hon hittar någon som kan ta vid. Därför avslutar vi med en platsannons:
Sökes: Passionerad mjölkbonde, mejerimästare och caféidkare som vill ta över ett kulturarv och som vill fortsätta att sprida kunskap kring hur vi människor kan leva hållbart. Ta kontakt med Tin. Mer info hittar du här: karltovasensfabod.se
Mer långläsning av Milena Bergquist:
• Ljuset på: Cirkulärt krogliv med Stedans farm & restaurant, 8 aug 2021