Hörte Brygga

När Martin Sjöstrand och Emma Andersson startade Hörte Brygga för mer än ett decennium sedan stack de minst sagt ut. Betoningen på hållbarhet var så stark att en och annan krögare nog pekade finger och skrattade. Men skrattar bäst som skrattar sist. Idag är Hörte Bryggas filosofi de rigeur och det är fortfarande här det görs på högsta nivå.

Med det kompromisslösa fokuset finns måhända en risk att filosofin lägger krokben för gastronomin – men inte på Hörte. Långlunchen är en taktil och subtil upplevelse som man sent glömmer, från det varma mottagandet tills man tumlar ut i världen igen. Det är förresten bara långlunch som gäller – forna tiders lunchkorgar och knökfulla middagssittningar har kokats ner till en tidsbubbla för ett 30-tal utvalda. Den rymliga uteserveringen ger nu plats åt olika delar av måltiden.

Av de många rätterna minns man löken som långbakats och slutligen får en extra dos eld och rök vid bordet. Den doppas i lökbuljong eller i lätt brynt smör med vitlöksblast. När löken och det nybakta potatisbrödet tagit slut slevar man med fördel i sig det sista med slickepott – dekadens och humor bryter av måltiden som annars kanske bäst beskrivs som andaktsfull. Överraskningar väntar överallt, som det krispiga kexet på Vreta gulärt under vilket två dippar på nässlor respektive vresrosnypon gömmer sig. Vare sig man väljer vegetariskt eller kött som protein (fisk serveras inte av hållbarhetsskäl) är menyn hyperlokal och nästintill identisk sånär som på en rätt – bönkroketter eller flankstek som samsas med ramslök på fyra vis och en fjäderlätt sandefjordssås. När slutligen det grillade plommonet med getostsorbet, maräng och rivet fruset plommon gör entré är man mätt i både mage och hjärta.

Även vinlistan har byggts upp gradvis under hela Hörtes existens. Det är naturligt som gäller, och lagringen har i de flesta fall gjorts i egen regi. Resultatet är en både bred och djup vinlista med ett trivsamt showroom man får beskåda på rutten mellan olika rätter. Men det alkoholfria är minst lika intressant. Vi bjuds på hemgjort barley water, krusbärsshrub och vresroskombucha om vartannat.

Vi är inte säkra på att Hörte själva skulle acceptera etiketten ”fine dining”. Men vi kan knappast kalla det något annat. Jo, kanske själavård.

Publicerad Augusti 2024