Värt en resa ut på Östgötaslätten
Ombergs turisthotells meny följer årstidsväxlingarna och lagas gärna på lokala råvaror, utan att det känns traditionellt. Smakerna är rika och fylliga. Och utsikten över Vättern och slätten är oslagbar.
Den stora bokskogen på Ombergs sydsluttning håller på att spricka ut när vi besöker detta storslagna röda träslott från början av förra seklet. Fasad och fönster har genomgått en grundlig renovering, men interiören bär spår av det gamla med gulbruna medaljongtapeter och ett brunt linoleumgolv med parkettmönster.
Detta skulle kunna skvallra om ett sömnigt pensionat, men vid de vitdukade borden på den ljusa verandan får vi prov på ett vitalt och spänstigt kök. Amusen före femrättersmenyn är en ångad vit sparris från en Vätterodlare, spänstig, nästan frasig i konsistensen. Brynt smör och skivor av ekskivling ger nötiga smaker.
Anglotti med ricottafyllning serveras med en ovanligt len nässelkräm och lätt förvällda blad av kirskål, som ger en angenäm strävhet till denna klorofyllrika rätt. Helt naturligt brukar Vätterröding återkomma i olika former på menyn, denna gång som en tärnad lättrökt tartar med väl avvägd mild rökning mot den råa fisksmaken. Syrad grädde och grillad smågurka matchar bra. Den lokala grovkorniga senapen bryter av påtagligt, men förstör inte rätten.
Kötträtten är två variationer på lamm. Och det är fylliga aromatiska smaker som stiger upp från spegeln av köttsky på tallriken, med lite bränd ton av rostad vitlök. Filébitarna är perfekt rosa och möra, men de överträffas ändå av den långbakade skivan av lägg. Det smakrika köttet faller isär som gelé, men hålls ihop av ett knäckigt skin med sötma. Den hade vi kunnat ta en skiva till av!
En lokal getost, som påminner om Chèvre, serveras med havtornskräm, som det gärna fått vara mer av till den lite beska osten. Den avslutande vaniljglassen med kardemummaflarn och vit chokladganache får en fin vårlig syra av inkokt rabarber och rabarbergelé.
I vinpaketet ingår en vänlig Sancerre till första rättens milda smaker. Det andra glaset är en friskt Riesling, men aningen för syrlig till rödingtartaren. Chianti är alltid gott och passar bra till lammet. Vinerna gör inga stora smaksvängar, men är av hög kvalitet och noga utvalda från mindre producenter.
Matsalen har tjugotalet gäster denna kväll. Den unga och trevliga personalen får serveringen att flyta på i lagom takt. Flera gäster övernattar i hotellrummen på övervåningen.
White Guide har tidigare tilldelat turisthotellet den lilla extra utmärkelsen hjärtekrog och det gör vi gärna den här gången också. Det är väl avvägda smaker och snygga uppläggningar. Helt klart värt en extra resa ut på Östgötaslätten.
Publicerad Maj 2024
Missa inte vårt nyhetsbrev!
Recensioner och senaste nytt om restauranger, hotell, caféer och barer direkt i din inkorg.