Prinsen

När vi på White guide bedömer restaurangmiljöer brukar vi använda begreppet ”det sitter i väggarna”. Och som det sitter på Prinsen. Mörk träpanel, speglar och en massa foton, teckningar och oljor. Perfekt att njuta av för den som tröttnat på att beglo glatt (och högt) stimmande medgäster, företrädesvis av det medelålders mer välklädda slaget.

Väl insuttet är det också. Café du Prince slog sig ner på denna adress, några hundra meter söder om Stureplan, redan 1897. Servisen var väl inte riktigt med på den tiden men är för svenska förhållanden ovanligt rutinerad och ledsagar veliga gäster i ett säkert grepp. ”En stänkare till kaffet? Inte ska ni tramsa med konjak, ta den här grappan.” (Gissa om det blev grappa i glasen.)

Nå, vi behöver ju inte bara konst och skådespel utan även bröd. Ceviche-varianten tonfisktartar med leche de tigre, avokado, mango, rabarber och friterade sötpotatisspån är en fullträff med uppfriskande fruktighet och välbalanserad syra och hetta. Löjromsserveringen är väl utförd på traditionellt maner, precis som biff Rydbergen och de andra varmrätter vi provat. Det mesta här är gott men saknar ibland sista snitsen och flyttar knappast fram de gastronomiska frontlinjerna. Lamm ”porchettan” exempelvis saknar helt naturligt originalets grisighet men också dess frasiga yttre och såsen är mustig men inte särskilt lammig. Vinlistan lutar också tungt mot klassiska distrikt. Inte mycket här för den upptäcktsresande. Fast med väggar som dessa ska det väl vara så.

Publicerad juni 2025