Manfred’s Brasserie

Det enkla kan ofta vara det svåra. Ingen maträtt illustrerar detta bättre än schnitzeln. Den verkar ju så simpel. Banka, panera och stek en bit kött. Den finns på hundratals menyer och har gjort så hundra år. Ändå är det nästan ingen som får till det. Manfreds brasserie är ett av de få lysande undantagen. Och som de lyser. 

Det är en moralisk orättfärdighet att Wienerschnitzeln på Manfreds inte nämns i samma andetag som Liseberg, Poseidon och Läppstiftet när Göteborgs turistattraktioner och dragplåster ska rankas. Det är svårt att tänka sig hur rätten skulle kunna göras bättre än här. Rustik och smäcker på samma gång. Subtil och goffig, utsökt kompletterad av två typer av potatis och en fräsch sallad.

Med en sådan paradrätt på menyn är det inte konstigt att krogen överlevt och frodats ända sedan åttiotalet. Och då har vi inte ens nämnt råbiffen. Precis som med schnitzeln lyckas man göra det enkla till perfektion. Tillbehör som äggula, kapris, rödlök och senap ligger fint separerade i små högar för gästen att blanda ihop efter behag. Mitt på tallriken en stor bit vältempererat malet kött av högsta kvalitet. Svårare än så behöver det inte vara. En välkommen glänta i den moderna råbiffdjungeln av påträngande emulsioner och distraherande berg av friterat krimskrams.

Med det sagt finns all anledning att sondera menyterrängen ytterligare. Utöver råbiff och schnitzel finns ytterligare en handfull stående klassiker, samt en föränderlig veckomeny som är väl värd att återvända för.

Stammisarna är många. Konstigt vore annat, vem vill inte återkomma hit? Gästerna är av alla åldrar och servisen möter alla med samma jovialiskt avslappnade attityd. Det görs ingen större grej av restaurangens mångåriga historia som mat-institution i Linnéstaden. Ändå är de tusentals middagarna som förtärts mellan väggarna påtagliga genom ett slags outtalad air. Det sitter, som man brukar säga, i väggarna. Hade stället serverat medioker mat hade det ändå varit värt en visit. Som det är nu är ett besök närmast att betrakta som ett obligatorium.