Sötpotatis mer än bara fries
LÅNGLÄSNING UR ARKIVET: Visst funkar det att odla sötpotatis i svenska jordar. Nu hoppas forskarna på att odlarna ska våga satsa så att det snart står mer svensk sötpotatis på borden, och då på fler sätt än bara söta fries.
Text: Anna K Sjögren, ur White PAPER #1, 2019
Efterfrågan på sötpotatis ökar i Europa. Det mesta odlas i Asien men nästan all sötpotatis som vi äter i Sverige kommer från USA. Det är sorten Covignton som har söt smak och orangefärgat fruktkött.
”Det är fel att vi importerar råvaror som kan odlas i Sverige. För att hitta sorter som trivs i Sverige vänder vi blickarna mot de japanska bergstrakterna eftersom det klimatet liknar vårt. Vi vill även hämta hem japanernas mer hälsosamma och smakfulla sätt att tillaga sötpotatis”, säger Helena Karlén som är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp och ansvarig för de svenska provodlingarna.
Det traditionella sättet att tillaga sötpotatis, yakiimo, i Japan är att ugnsbaka den. Den vanligaste sorten, satsuma imo, har lila skal. Fruktköttet är vitt men blir gult efter tillagningen.
De första spåren av odling av sötpotatis finns i Peru och är daterade till cirka 7 000 år f. Kr. Med en sådan lång historia kan man vara säker på att det har uppstått många varianter, det finns fler än tusen arter som är spridda över världen. Smaken påverkas framför allt av vilka sockerarter som ingår och i vilken mängd, det finns sorter med 4 procent sockerarter och andra med 11 procent. Det finns även protein, framför allt i blasten.
Sötpotatis har betytt kolossalt mycket för fattiga länder där befolkningen har överlevt tack vare att de har ätit både bladverket och rötterna. Antioxidanter är ett annat värdefullt näringsämne, sorter som har orange fruktkött innehåller mer betakaroten än de som har vitt fruktkött. Sötpotatisen hyser även fina fibrer, vitaminer och mineralämnen.
På den japanska ögruppen Okinawa äter invånarna sötpotatis istället för ris och får därmed i sig högre halter av antioxidanter och även en speciell aminosyra, en proteindel, som finns i sötpotatis. Dessa två faktorer i kosten tror forskare är en del av hemligheten till att det finns så många friska, äldre människor här. Okinawa tillhör en av världens blå zoner, det är områden med en hög andel friska hundraåringar.
Sötpotatis är inte släkt med vanlig potatis även om växtsätten påminner lite om varandra. Precis som potatis så tål den inte frost. Odlingarna i Sverige sker på friland i bäddar som täcks med svart, nedbrytningsbar plast. För att rotknölarna ska kunna skördas innan frosten kommer behöver det vara sorter som utvecklas snabbare än i varmare länder.
”Det är framför allt amerikanska sorter som har provodlats i Sverige men allt talar för att det finns intressanta sorter i Asien som klarar vårt klimat.”
När nya grödor kommer till Sverige brukar det börja med att de odlas i en liten skala och säljs i några få gårdsbutiker. För att det ska bli en råvara att räkna med så måste odlingsmetoderna skalas upp och man behöver fastställa kvalitetsregler. Först då kan de nya råvarorna nå ut till flera via butiker, restauranger och genom att de kan användas av livsmedelsindustrin. I dag finns det till exempel ett stort intresse från företag, bland annat från tillverkare av barnmat, att använda svensk sötpotatis.
”Sötpotatisen har flera trumfkort. Förutom att den är ett mycket nyttigt livsmedel så tål den att lagras i upp till ett år. Den passar bra in i växtföljden hos svenska jordbrukare och har få skadegörare eftersom det är en ny gröda i vår miljö. Vi vill också utveckla användningen av den näringsrika blasten”, berättar Helena Karlén.
Hur länge dröjer det tills vi har svenskodlad sötpotatis i svenska matbutiker och restauranger?
”Vi har fungerande odlingsmetoder nu och det finns sorter som fungerar i vårt klimat men just nu står vi inför ett moment 22 som innebär att odlarna är försiktiga med att satsa innan de vet hur handeln ska ta emot sötpotatisen. Som med all odling av nya grödor är det en stor kostnad inledningsvis för odlaren. Vi forskare stöttar odlare med kunskap så att fler kan sätta igång”, säger Helena Karlén.