Direkt när vi kommer in slås vi av känslan av inbott brasserie i Lyon. Hovmästaren guidar vant in sina gäster bland de tätt placerade träborden, det är stökigt, trångt och festlig stämning råder. Den oöverträffade ankleverterrinen levereras utan krusiduller, en skiva grillat bröd är enda tillbehöret, men åh så gott till ett glas stenig vit bourgogne! Operagäster som lovordar husets perfekta steak frites blandas med hipsterfamiljer som delar på pressad anka (förbeställning är ett måste). En krispig bräss badar i brynt smör och lyfter med ett glas sval beaujolais. Köket kan verkligen sina franska klassiker och portionerna extremt generösa, tre kulor karamellglass insmugen i två rejäla chokladcookies efter en ostdränkt portion tryffelpasta är att utmana sina gästers aptit. Då gör det inte så mycket att den charmiga servicen dröjer, vi mumsar vidare i maklig takt.