White PAPER #2 2017

Nyanser och paradoxer

OM DET ÄR NÅGOT DET RÅDER BRIST PÅ just nu är det nyanser. Svart och vitt får förstås klick, att hålla med och bli medhållen eller att hata tillsammans med andra som hatar ger omedelbar respons i var hjärnas belöningssystem och tillhandahåller den enklaste lösningen; det är som en evighetsmaskin. Tydligast är det kanske i efterdyningarna av det amerikanska valet där både Trumplägret och motståndarna formligen vrålar ut sin enkelriktade frustration på närmast pinsamma vis i de egna kanalerna.

DET PÅMINNER GANSKA MYCKET om matbranschen, tänker jag vissa dagar. Som matjournalist har jag umgåtts med ”alternative facts” långt före Trump kom till makten. I stort sett varenda råvara är omdiskuterad, men i synnerhet i hälsosvängen kan de mest absurda påståenden förvandlas till sanningar i olika läger. Sanningar som sedan inte kan ruckas av vare sig erfarenhet, vetenskap eller sunt förnuft.

SKRAPAR MAN LITE PÅ YTAN och applicerar den gyllene journalistiska regeln ”follow the money” träder ofta nyanserna fram. De där superbären som innehåller samma ämnen som svenska blåbär men som kostar det tiodubbla, de där preparaten som ”detoxar” hela din kropp genom att bara rinna rakt igenom den eller, som vi tittar på i det här numret, den fantastiska kokosoljan som närmast över en natt blivit ett universalmedel mot allt – de kanske inte är den bästa lösningen ändå, i alla fall inte för alla. Och de där livsfarliga grejerna – palmoljan och ”kemikalierna” vi måste akta oss för – de kanske rentav visar sig ha en och annan fördel.

TILLSAMMANS MED NYANSERNA brukar paradoxerna komma som ett brev på posten. Hur vettigt är det att mättat djurfett som ister skickas till destruktion när vi importerar mättat kokosfett från andra delen av jordklotet? Hur smart är det att vi låter 95 procent av våra inhemska blåbär ruttna i skogarna och istället gör smoothies på trendiga açaibär från Amazonas? Det tycks ligga i människans natur att leta efter en helig hälsograal – helst från någonstans långt, långt borta och sådär lagom höljd i mystik.

VI ÄGNAR EN STOR DEL AV DETTA NUMMER åt att borra ner oss i den kanske mest omdiskuterade råvaran av alla – fett.

Med hopp om en nyansrikare morgondag. Lena Ilkjær, Chefredaktör